Efter att ha fatt lyssna till varandras skamt sedan John lamnade oss i Malaysia sa har vi nu fatt forstarkning i form av Martin Wickman och Ida Kallin som landade nagra timmar forsenade pa San Fransiscos relativt nya men helt ologiska flygplats. San Fransisco kanske inte ar sa kant for allmanheten men om man tittar pa filmen The Rock sa ka man se flera saker fran staden..
Den kanske ar liite kand utanfor filmen ocksa.. Helt klart en bra stad som man garna skulle stanna i lange om det gick. Vi borjade naturligtvis med att aka med den beromda sparvagnen som gick fran centrum till det gamla fiskelagret som numera har betydligt mycket mer turister an fisk. Utanfor staden i det valdans kalla havet som vi tyvarr inte vagade bada i sa ligger Alcatraz som kallas for "The Rock" av dess intagna och av Sean Connery i filmen med samma namn. Haftigt stalle men man skulle nog hellre valja Kumla eller Tidaholm aven om Alcatraz later betydligt coolare. Om man skulle vara i branchen vill saga.. Golden Gate-bron syns fran typ halva staden och vi kande att vi behovde uppleva dena valkanda bro genom att ta en cykeltur over den. Inte helt ovantat sa var det ytterligare ett gang personer som hade samma tankar.. Dessutom var den ena sidan stangd for renovering sa alla cyklister och fotgangare trangdes pa en 2 meters cykelbana men vi klarade oss over utan att ramla over kanten. Vi var dessutom sa lata att vi tog farjan tillbaka.
For er som bara kanner till Golden Gate bron genom etiketten pa tetrapacksvinet med samma namn sa kan vi beratta att det finns en anledning till etiketten.. Det tillverkas ansenliga mangder vin runtomkring San Fransisco och detta kravde givetvis en omfattande exkursion via buss. Tyvarr ar vi inte lika duktiga som Bengt Frithiofsson pa att kanna olika avancerade smaker pa vinerna. Istallet for sofistikerade meningar i stil med att "Denna shiraz har en tydlig accent av nejliksstam och blasippa" sa korde vi kort och gott pa lattdrucket eller inte lattdrucket. Det mest avancerade vi strackte oss till var att anklaga ett vin for att ha en distinkt doft av soptunna.. Kort och gott var de vita vinerna bast.
Sammanfattningsvis sa ar San Fransisco en bra stad, kanske en av de battre vilket valdigt manga svenskar tyckte eftersom vi var langt ifran ensamma svenskar i denna stad.
Fran The Rock-staden sa begav vi oss soder ut mot Los Angeles pa higway 1. Denna mycket vackra vag bjod forsta dagen pa en outlet dar de saldes diverse billiga klader men vart facit blev tre par strumpor.. Martin och Ida hittade dock betydligt mer saker. Highway 1 ar inte sa mycket att saga om forutom att den ar fin och kurvig. Vi stannade for nattlogi utmed kusten i narheten av Hearst Castle. Dar blev vi valdigt medvetna om hur mycket amerikanerna foredra att kora bil. For att fa i oss lite mat sa hade vi for avsikt att ga ca 200 meter till en restaurang som vi sag fran vart hotell men det fick bli till att hamta bilen och kora 1,5 kilometer istallet p.g.a. stangsel m.m. Men sa kostar ju bensinen halften av vad den gor hemma ocksa..Sammanfattningsvis sa ar San Fransisco en bra stad, kanske en av de battre vilket valdigt manga svenskar tyckte eftersom vi var langt ifran ensamma svenskar i denna stad.
Hearst Castle ar en spannande byggnad som finns pa en lite bergstopp med utsikt over Stilla Havet. Den ar byggd av den gamle tidningskungen William Randol Hearst. Det ar onekligen fint med en fantastisk inomhuspool m.m. men innehaller kanske en del tvivelaktiga saker som gammal slottsinredning fran Europa, statyer fran Grekland och kollonner fran Egypten. Kanske inte helt ok men informationsfilmen valde att bortse fran detta och fokuserade mesta pa hans mer "American Dream-anpassade" sidor..
Fran slottet sa akte vi vidare ner mot Los Angels overnattade i Hollywood dagen innan midsommarafton. Midsommar afton firades genom att att vi att mackor med sill som ett komplement till en McDonalds-frukost. Detta avnjots pa Venice-beach. Ganska icke tradiotionsenligt midsommarfirande. Men icke desto mindre trevligt. Vi vinkade tillfalligtvis av Martin och Ida och begav oss osterut dar vi aterigen skulle motas upp i syndernas stad Las Vegas.
USA ar ju som namnt ett bilakandets land och det finns darfor en hel del motorvagar och de har ett landsomspannande system som kallas interstate, ungefar som vara Europavagar. Det var faktiskt inspirerat av tyskarnas kronjuvel autobahn vilket pa sin tid fick kritiska amerikaner att pasta att presidenten givetvis var tysk hogerextremist.. Helt klart ar det ett effektivt och snabbt vagnat men det ar ungefar lika roligt att aka pa den som att lagga patiens. Ganska kul nagon gang ibland och bra som tidsfordriv men en hel dag blir mindre kul for att inte rentav saga trakigt. Vi valde darfor att aka sa mycket vi kunde pa route 66 eller "the mother of roads" som den kallas i staterna. Den gar via en inte spikrak bage mellan Los Angeles och Chicago. For att beskriva detta for vara kunskapstorstande lasare sa ska ni tanka er Brannebronas varldshus utanfor Gotene, alla nedlagda mackar i hela sverige plus nagra till, alla sma nedlagda bruksorter i norra varmland och ovriga landet (bara saker byggda efter 1950). Till detta lagger ni husvagnar i alla de storlekar, mobila hus, oken, nagra westerfilmer och konstiga berg. Multiplicera nu detta med ett valfrit valdigt hogt tal sa har du route 66 pa pricken. Denna mycket omskivna vag fick sista dodsstoten i borjan pa 80-talet i och med att interstatesytemet da var helt utbyggt. Vissa byar har dock haft turen att interstate har kommit forbi istallet och da finns det i regel ett utbud av fem sex hotellkedjor och alla snabbmatskedjor som du kan tanka dig utmed en gata. Ungefar lika spannande som platserna 9-12 i 10 000 meter lopning pa SM i Hassleholm.
Trots denna beskrivning som kanske ger er en latt angest sa maste vi saga att route 66 ar helt fantastisk. Vi ar helt fascinerade av vagen som ar som ett konstverk hela vagen och man kan fantisera sig bort i oandlighet. Vi gjorde ju sa klart en del stopp under tiden pa vagen och det forsta langre blev Grand Canyon som ar storslaget och fotovanligt men tyvarr sa har det under de senaste atriondena blivit mer och mer fororeningar sa utsikten blir allt mer disig. Vad kan man da gora at detta? Naturligtvis sa finns det ett givet svar pa den fragan som parken informerade om pa en skylt - flytta industrierna langre infran grand canyon. Hm till Kina kanske sa kan de ta hand om problemet..
Vi stannade ocksa i Zions Nationalpark som ligger i sodra Utah. Svart att beskriova utan bilder men fantastikst fin med markliga klippformationer fina farger. Som vanligt med USA:s nationalparker sa ar den otroligt tillganglig via bil vilket for vart lite pressade schema ar bra men det kanns samtidigt lite tveksamt nar samma parker tycker att man ska flytta pa industrier. Fast att prata illa om bilar ar betydligt varre an att svara i kyrkan..
Efter denna lilla nationalparks och vagutflykt pa i runda slangar 100 mil sa motte vi aterigen upp Martin och Ida i Las Vegas. Vi bodde pa hotellet Excalibur som ar byggt for att efterlikna ett slott pa utsidan och till viss del aven pa insidan. Alla hotell i Las Vegas har lite olika teman pa ytan men de ser med lite varierande fraschor exakt likadana pa insidan.. Spelmaskiner och spelbord sa langt ogat kan na och heltackningsmassor som gor att man behagligt seglar fram over golven. De ar otroligt daligt skyltade och vill man komma ut sa tar det en bra stund med nagra varv runt i byggnaden innan man hittar ut. Om man blir lite stressad sa kanske man fastnar vid en spelautomat. Las Vegas ar en stad med mycket att erbjuda och vi kom inte darifran tomhanta..
Efter att Pernilla spelat bort 7 dollar pa enarmade banditer sa behovde Herman ordna upp situationen.. Det fick bli spelet 21 eller blackjack som det kallas i lite coolare kretsar. Efter en jarv satsning pa 10 dollar.(Som var det lagsta belopp som det gicka att spela for, och det tog en arbetsdag att hitta ett sa billigt bord i speldjungeln) sa blev det genast utdelning och efter en stund var de 10 dollarna forvandlade till 30 och Pernillas skuld kunde betalas.. Saledes inga storre vinster att skryta med men vi gick pa Circ de Solei som var helt fantastiskt och en vinst i sig. 2 timmars nagelbitande fantastisk uppvisning av akrobater som nog skulle plocka hem ett stort A i gympa utan nagra storre problem. Utanfor Las Vegas sa besokte vi Hoover Dam som var en trevlig utflykt dar det mest bestaende minnet kommer att vara att man pa informationsfilmen sade att dammen var ett av mansklighetens storsta ingengorsprojekt sedan pyramiderna.. Hybris? Nar Las Vegas var avklarat vinkade vi ater av Martin och Ida for att fortsatta soderut med oklar rutt ner mot texas.
Vid forsta stoppet i Texas at vi naturligtvis steak pa ett stalle dar man kunde ata gratis om man klarade av att ata en 2 kg:s steak med tillbehor under en timma. Vi var lite fega.. Men det var tva man som forsokte sig pa utmaningen under tiden da vi var dar varav en av dem fick ga hem utan att betala. I Texas tycker man om notkott och det luktar aven ganska mycket pa vissa stallen dar de har sina gigantiska gardar. Forsta stoppet som vi gjorde lag i narheten av en kettleranch som luktade riktigt starkt, ungefar som fagelfarmer kan lukta ibland och nar vi fragade motellinnehavaren vad lukten kom ifran sa fick vi svaret:
-As we say in Texas it's the smell of money.
Trodde man att the smell of money i Texas var olja sa trodde man tydligen fel..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar