Kondorer, hog hojd och cliffhanger..

Efter att for forsta gangen iv vara liv ha flugit over en strejk anlande vi till Perus nast storsta stad Arrequipa som vi hade for avsikt att lata spela rollen som ett peruanskt Hallsberg.. Pernilla var dock forkyld och febrig vilket forlangde vistelsen dar till tre natter, vilket visade sig vara alldeles utmarkt i och med att det ar fortrafflig stad. Fantastisk mat som serveras i gigantisk portioner, mysiga fik och praktisk taget hela innerstaden byggd i en vitgra vulkanisk sten. De hade dessutom ett nunnekloster som far Gudhems klosterruin att framsta som en kolonilott. Vi hade aven TV pa rummet och rakade se eurovisionsschlagerfestivalens omrostningsdel och var kanske inte sa hemskt imponerande, snarare mer konfunderade over att Israel gav Sverige och Danmark sa hoga poang.

Den ursprunliga idén med Arrequipa var att ta sig vidare till Colca Canyons som ar ungefar som Grand Canyon fast nagra stenkast djupare. Pa vag till Colca passerade vi over en bergsknalle pa 4900 meter och det kandes ungefar som om lungvolymen krympte 35-42% och att man blev lite smatt yr. For att rad bot pa detta bjods vi pa Kokabladste vilket var gott men med oklar hjalp mot hojden.. Nar man val ar vid varldens nast djupaste ravin sa maste man naturligtvis ocks promenera ner i den. Detta gjordes tillsammans med tva kanadensare och en guide (som naturligtvis heter Juan Carlos). sodersidan som vi gick ner pa var kruttor hade kaktusar och kondorbon. Den andra sidan hade helt andra saker som frukt, folk och fermenterad majs.. Saledes ganska stor skillnad. Efter overnattning gick vi ett par kilometer utmed dalen och fick smaka pa den beromda fermenterade majsen som ar en sorts farskol bryggd pa majs. Juan Carlos varnade for att den skulle kunna vara lite paverkande pa magen om man smakade mer an litegrann. Herman som ar stolt over sin bakteriflora som brukar klara av det mesta tog sig naturligtvis en rejal slurk.. Detta resulterade i frekventa toalettbesok dar inneborden inte var att borsta tanderna.. Mitt under denna episod skulle vi dessutom ga upp ur dalen vilket innefattade en promenad pa 2 timmar och en kvart med en stigning pa 1200 meter. Tack och lov befann sig magen i eldupphor.. Vi (las Pernilla) fick mjolksyra i benen och var tvugna att stalla oss in mot de sluttande bergvaggarna (tank er farmor pa hoga bergets vag upp) nar lokalborna kom forbi i flipfloptofflor och minst 4 mulasnor. Till slut kom vi dock upp for bergsvaggen och ville nastan kyssa den platta marken.. Efter en natts vila akte vi till Cruz del Condor for att forhoppningsvis se Kondorer. Detta gjorde vi i massor vilket var maktigt.

Fran Colca begav vi oss till Puno vid Titicacasjon med ett snabbt stopp for att titta pa flamingos i dikeskanten (ej kvintetten(Pernilla lade in en protest mot detta "skamt" som ej bifolls)). Puno i sig sjalvt ar inte sa mycket att hanga i julgranen utan ar mer som en utgangspunkt for exkursioner i den narbelagna sjon. Vi hittade dock ett fantastikt boende med en Peruansk herre som var valdigt pratsugen pa spanska.. Han var sa genuin att vi hade overseende med 12 graders temperatur i rummet och endast kallvatten i duschen..

Titicacasjon ar belagen pa 3812 meters hojd och kan stoltsera med att vara varldens hogst belagna navigerbara sjo och med en vattenspegel pa 8288 kvadratkilometer vilket kan jamforas med Vanerns 5648 eller Langens 6. Nar man akte ut pa den kandes det ungefar som att aka pa Vanern fast att det fast snokladda toppar vid kanten som var en aning hogre an Kinnekulle. Ute i sjon finns det ett flertal oar varav nagra ar sa kallade flytande oar. Dessa ar byggda av den lokala vassvarianten totoras som de aven anvander for att bygga hus med, gora brod av, ata raa och bygga batar av med mera.. Vi var naturligtvis tvugna att provaka en vassbat vilket Herman var valdigt sugen pa.. Han kan saledes beratta att det kanns ungefar som att aka en vanlig storre roddbat tillsammans med 17 andra turister och betala 25 riksdaler for besvaret.. Efter den fantastiska batupplevelsen begav vi oss till den riktiga on Amantani dar vi bodde hemma hos en av familjerna pa on. Vi fick otroligt mycket mat som Herman (som ar battre julmatstranad an Pernilla) faktiskt lyckades ata upp. Vi och familjen kunde inte kommunicera sa bra pa grund av brister i deras svenska och var quecha (inkaspraket)..Pa kvallen var det dags for dans tillsammans med byborna till musik spelad av tva lokala band. Vi kladdes upp i traditionella klader och sen var det bara att forsoka hanga med sa gott det gick (bild- och filmbevis fran denna tillstallning finns, an sa lange..) Foljande dag akte vi till grannon Taquile for lite vandring och besok pa det lokala torget dar guiden bjod pa anekdoter om konstiga beteenden hos lokalbefolkningen bl.a. att mannen stickar utan att vara bogar, att de far barn innan de gifter sig och att de har mossor som markerar hurivida de ar i ett forhallande eller ej.. Det sista ar i och for sig lite konstigt men ratt praktiskt.

Cusco ar Perus tredje storsta stad och hit akte vi efter Titicacasjon och Puno, vi hungrade da efter en dusch med varmvatten och hade papassligt nog forbokat ett boende. Efter att ha blivit sondertjatad av ett gang taxichaffuorer akte vi till det forbokande boendet men lyckades inte komma in genom deras port och ringde da till dem och fick prata med Juanita som inte var sa bra pa engelska utan lamnade over luren till sitt barnbarn Carmensita. Carmensita kunde saga yes men var inte helt bekant med det engelska spraket i ovrigt.. Efter en period kom dock en gast och oppnade for oss. Trots inledningen av Cuscobesoket dar det inte direkt var karlek vid forsta ogonkastet sa har vi nu blivit destomer overtygade. Fin stad i allmanhet med magnifika kyrkor som har "lanade" stenar fran gamla inkatempel..

Utanfor Cuzco ligger det sedan Inkatiden agrara omradet Sacred Valley, vi hade efter ett nyupptakt budgetunderskott i Greklandsklass bestamt oss for att ta en sa billig tur som mojligt och hade kanske inte sa enormt hoga forvantningar pa den. Det visade sig dock vara ett riktigt guldkorn och vi fick en fantastisk guidning genom Inkafolkets jordbruksbygd och deras fardigheter i stensattning. Vid alla fina inkalamningar hade spanjorerna, precis som i Cuzco, byggt en rejal kyrka med lite lanade stenar.. For att fa se lite mer av bygderna omkring Cuzco bestamde vi oss for att ta en cykeltur med lite guidning. Trots att det nastan ar hogsasong sa var det bara vi pa turen och vi var darfor tvungna att fraga guiden varfor sa var fallet och svaret blev att de flesta turister inte ville utsatta sig for sadan fysik pafrastning pa hog hojd. Efter ett ha spenderat narmare tva veckor over 2500 meters hojd sa kande vi oss ganska kaxiga nar vi begav oss ivag.. Redan i den forsta backen som inte var sarskilt kraftig sa avtog var kaxighet.. Trots djupa andetag kandes det som om vi inte fick in mer an halften av behovet. Nar vi hade cyklat i 4 h och avverkat 25 kilometer uppfors och nedforsbackar sa var vi rejalt slutkorda.. Trots att det var riktig jobbigt och stundtals sa rejala stup vid sidan av stigarna att vi inte vagade dra skamtet "se upp for stupet vilket..." sa var det kul nar vi kom fram fardighoghojdstranade!

Nu ar det slut for denna gang! Pa fredag ska vi promenera inkaleden och for er trogna lasare sa kommer en overraskning vid nasta inlagg..

Singapore-Lima 51 timmar

Singapore

Bussturen fran Malaysia till Singapore gick utan problem forutom att chaufforen inte var kissnodig pa hela vagen. Formodligen antog han att ingen annan heller var det eftersom han inte stannade pa de 4-5 timmarna resan tog. Detta kanske inte later sa mycket for en person med normal storlek pa blasan men for Herman var det en laaang resa.
Val framme skulle vi bara hitta ett billigt boende vilket brukar vara en enkel uppgift. Dock rakade det vara en nationell helgdag nar vi kom fram och de 4-5 forsta hotellen vi fragade pa var fullbokade. Vi hade dessutom skickat hem var guidebok over sydostasien med John vilket nu visade sig vara lite for vaghalsigt eftersom det ar svart att leta boende utan karta. I omradet dar vi var fanns inga budgethotell sa nar vi till slut hittade ett hotell med lediga rum fick vi grava lite for djupt i planboken.. Efter forsta natten flyttade vi till omradet Little India dar vi flyttade in pa ett ganska omysigt men rent och nytt hostel. Detta var forsta natterna i sovsal pa hela resan och det fungerade faktiskt riktigt bra trots att vi vant oss vid eget rum och nog egentligen (mest Pernilla, snart 30..) borjar bli for gamla for att dela rum med framlingar.

Vi hade bestamt oss att Singapore skulle vara staden dar vi bada fick ordning pa vara vid detta laget vildvuxna frisyrer. Vi fragade en bekant, Angelica, som bor i Singapore om tips pa ett bra stalle att gora detta pa. Hon ar sjalv frisor och det basta stallet visade sig vara hemma i hennes lagenhet. Detta var mycket trevligt pa manga satt: bra klippning som vi bada blev nojda med, roligt att hora lite vastgotska igen, god mat i trevligt sallskap och kul att fa komma till nagons hem for forsta gangen pa nagra manader (om man inte raknar jurtan i Mongoliet vilket man kanske egentligen borde gora). Hemmet lag dessutom pa tjugonde vaningen med en rejal utsikt over staden sa vi behovde inte sorja sa mycket over att vi inte han med att aka upp i nagon hog skyskrapa.

Under tiden i Singapore var vi standigt latt nervosa for att gora nagot fel och fa en massa boter vilket man tydligen kan fa for diverse ganska oskyldiga forseenlser t.ex. att dricka vatten i tunnelbanan. Vi lyckades halla oss pa ratt sida lagen och slapp minska pa reskassan till forman for staten Singapore. I stallet gjorde vi av med vara pengar pa shoppinggatan Orchard Road dar shoppingcentren ligger pa rad och stracker sig manga vaningar bade ovan och under jord. Sa mycket pengar till shopping har vi ju dock inte sa vi fick noja oss med att kopa tva USB-minnen och dricka kaffe med delad kaka.

Vi besokte ocksa det mycket markliga Haw Par Villa som ar en park med massor av skulpturer forestallande olika kinesiska berattelser och myter. Detta byggdes av broderna som uppfann tigerbalsam for att de ville ge lite pengar tillbaks till folket och samtidigt passa pa att bidra till lite folkbildning. Hojdpunkten var "The ten courts of hell" dar man hade malat upp miljoer som berattade om vad som hander med en om man inte skoter sig. Tex har vi fatt lara oss att man inte ska ljuga for da kommer man fa huvudet uppsagat. Lat oss saga att det inspirerade till att leva dygdigt.

Vi besokte ocksa Singapore Zoo som hade manga oppna, fina miljoer. Hojdpunkten dar var det nattliga safarit. Tyvarr var det sporegn sa manga av djuren hade forstaeligt nog gomt sig under en buske eller natt.
Inget Singaporebesok ar ju komplett utan att Singapore Sling. Denna kanda dring intog vi pa Longbar pa Raffles hotel dar den ska ha "uppfunnits" en gang i tiden. Det var gott! Dessutom var det roligt att man dar fick ata jordnotter och slanga skalen pa golvet vilket i ovriga Singapore hade gett dryga boter.

Sammanfattningsvis gillar vi Singapore och hade garna haft ytterligare nagra dagar dar. Rent, valordnat och mycket trevligt att promenera omkring och titta pa alla fina hus. Dock ar dar tokigt dyrt jamfort med ovriga sydostasien alltsa ungefar som i Sverige..

Over stilla havet
Var resa over stilla havet startade fran Singapores flygplats. Trots att resan med flygningar och stopp pa diverse olika flygplatser skulle ta oerhort lang tid sag vi fram emot att satta personliga rekord i flygtid (och flygplatsvistelse). Efter avfard kl 10.20 den 4/5 fran Singapore landade vi i Taipei for att kliva pa en jumbojet vilket Herman hade stora forvantningar pa. Forvantningarna var lite som ett barns pa julafton och nar det visade sig att det sag likadant ut inuti som alla andra flygplan var besvikelsen lika stor som om barnet pa julafton fatt ett paket knackebrod i julklapp. Det var dock en trevlig resa som vi tror tog 15 timmar dock ar det sjukt forvirrande med tiderna eftersom vi passerade datumlinjen och hade 4 maj i betydligt mer an de 24 timmar en normal dag brukar vara. Nar vi kom fram till Los Angeles var vi helt desorienterade vad galler tid och somn och hoppades pa att hitta nagra trevliga stolar pa ett lite avskilt stalle pa flygplatsen dar vi kunde tillbringa de ca 17 timmar vi hade tills nasta flyg. Forst var vi dock tvungna att ga igenom den amerikanska tullen. Pernilla blev utfragad om namn, fodelsedata och vad hon egentligen hade i USA att gora av sin passkontrollant medan Herman fick tips om vad man kunde gora i trakten av sin kontrollant. Pernilla skyller denna skillnad pa att vi hade olika passkontrollanter och inte pa att hon tydligen ser skum ut.

Vi hade hort innan att LA:s flygplats inte var den basta att overnatta pa (enligt en hemsida rankades den som den 4:e samsta i varlden att sova pa...). Trots det hade vi planerat att gora detta. Efter 2 sekunders titt pa flygplatsen och mojligheterna till overnattning valde vi att ta in pa motell.

Tidigt nasta morgon flog vi via Mexiko till Lima. Trots att det bara var nagra timmars mellanlandning var vi tvungna att hamta vart baggage och ga igenom passkontroll och tull. For att sedan pa en gang checka in baggaget igen.. Suck! Vi passade pa att ga utanfor flygplatsen for att kunna ta nagra steg pa mexikansk mark.
En dryg timma forsenade kom vi ANTLIGEN fram till Peru och Lima. Enligt vara berakningar blev restiden med flyg, flygplatser och motell ca 51 timmar men datumgranspassering, begransad mental kapacitet och jetlag gor att det nog kan skilja ett par timmar hit eller dit.

Lima
Herman har langtat till Lima anda sen han som liten parvel hemma hos sin mormor och morfar spelade spelet "Plugget" och dar kammat hem extraslag efter att ha hamnat pa rutan med texten "Huvudstaden i Peru visste ingen mer an du, for att du ar duktigast far du tvenne extrakast". Kanske mest ett nostalgiskt minne som slakten Brodelius

Har i Lima bor vi i omradet Miraflores som ligger precis vid havet och ar valdigt fint. Vi har turistat runt i staden och sett stadskarnan med alla kolonialbyggnader och fantastiska balkonger. Vi har ocksa varit pa en batutflykt fran hamnen Callao och sett sjolejon, pingviner och pelikaner. Pa denna utflykt underskattade vi solen har i Peru nagot gruvligt och brande upp oss rejalt. Vi som trodde att uppbrant skinn blott horde till resans tidigare delar. Vi har ocksa varit riktigt "turistiga" och varit pa en stadssightseeingtur i buss (en san dar man sitter pa bussens tak och lyssnar pa en guide via hogtalare) till Limas centrala delar pa kvallen dar vi forutom att se de gamla byggnaderna fint upplysta aven sag en fontan-ljusshow som var riktigt trevlig.

Igar lamnade vi Lima efter att ha bokat in (och betalt for) en massa utflykter och bussresor for de narmsta tre dagarna. Bussen vi akte med var fantistiskt lyxig med osannolikt skona saten och det serverades frukost. Minst sagt var vi ganska nojda med vara liv under den forsta delen av bussresan. Dock tog resan en ovantat vandning eftersom bonderna som saljer bomull ar mycket missnojda med hur mycket de far betalt och nu strejkar. For att visa sitt missnoje blockerade de helt enkelt den enda (!) vagen soderut och darfor stoppades all trafik upp. Bussen fick alltsa helt enkelt stanna ca 30 minuter fran Paracas som var var destination. De forsta 5-6 timmarna som vi stod stilla forstod vi inte varfor, sen fick vi hora talas om strejken. Vi stannade ytterligare 5-6 timmar pa samma stalle innan bussbolaget bestamde sig for att vanda och kora tillbaks till Lima igen. Sa bussresan som skulle ta ca 4 timmar tog oss 15 och vi kom tillbaks till startplatsen.
Efter att ha pratat med resebyran som bokade allt for oss har vi nu gjort diverse omplaneringar och om allt klaffar verkar det som att vi fortfarande kan gora allt som vi tankt. Det blir lite dyrare eftersom vi tanker flyga over strejken men det kandes lite tryggare an att ta bussen aven om bussbolaget intygade att imorgon gar bussarna som vanligt ... kanske...Surt, men vi far val se till att handla lite bomull sa att de later bli att strejka nar vi ska aka tillbaka.

Ha det gott!