Via email: לכחכגלךשכח כחלךג

Hej! Nu ar vi i det hittills mest internetovanliga landet hittills.. Bloggen och Facebook kan inte laddas upp har i varldens mest folkrika land, vi misstanker att det har med sjalvbevarelsedrift fran de respektive sidorna att gora. Tank om alla Kineser skulle logga in pa facebook varje dag, det sager ju sig sjalv att det skulle kollapsa. Eller sa beror det pa nagot annat. Darav ar det inte heller nu bilder och det ar dessutom skrivet fran mejlen vilket kanske gor att det ser lite konstigt ut, detta ar dock lite svart for oss att kontrollera. Men det kanske andra kan..

Hur som helst sa ar vi framme i Kina och vi har lyckats med en del och lyckats mindre med annat. Vi akte tag genom gobioknen och det var som de tidigare tagresorna en mycket angenam upplevelse. Vi bodde tillsammans med en kines men han stod mest och kedjerokte mellan tagvagnarna sa vi sag inte honom sa mycket. Vagnen som vi bodde i var den finaste som vi akt med pa var resa och detta var tagvardinorna mycket stolta over tror vi eftersom dom lade mycket ara i att halla den roda mattan, som gick utanfor kupen, tvattad och strackt ungefar en gang i timmen. Farden in mot Peking var riktigt vacker med hoga berg, tunnlar, dalar, vattenkraftverk, kolkraftverk , bebyggelse, bebyggelse och lite mer bebyggelse.

Vandrarhemmet ligger strax soder om Himmelska fridens torg pa en liten snirklig gata som hamtad ur en bok med kinaklicheer.. Asnekottforsaljare, konstiga lukter, sma restauranger, papperslyktor precis overallt, mopeder som kor pa gagatan i maxfart. Den bild av kina som vi matats med via Thai Pak i Skovde och Kinan i Degerfors och diverse filmer ar helt sann. Rakt av. Vart rum i vandrarhemmet ligger dessutom tva drapperier och tre dorrar fran gatan och det ar valdigt dunkel belysning overallt.

Som sig bor har vi varit och tittat pa muren och den var val vard ett besok. Farden ditt i en koreansk minibuss utan bilbalte skulle vi dock inte ens onska Johan Mulegg.. Efter att inledningsvis hallt hart i varandras hander och upphort att andas vid omkorningarna i kurvorna sa fick vi helt enkelt gilla laget, fasta blicken pa nackstodet framfor och bara hoppas att vi atminstone skulle klara av att komma till muren. (Vi klarade oss bade dit och hem som ni kanske forstar.) Stralande solsken och brist pa folk som ville se denna bit av muren gjorde att var vandring och klattring pa detta varldsarv var fantastik tills dess att traningsvarken satte in dagen efter.

Forbjudna staden , som varken ar en stad eller forbjuden har besokts.  Kineserna vet trots detta som sig bor hur man bygger kinesiska palats. Storslagna roda byggnader med drakmalningar, guldforgyllningar och altare avverkades under en hel dag. Vi hade i folm av en svensk audioguide undelhallning undel hela dagen nal hon belattade om kejsalens folehavanden och vi kan ha holt fel men vi tlol att hon sade nagot om matfestvalen ocksa. Oklart vilken matfestival. Ovanfor inganen till den forbjudna staden hanger ett porttratt pa ordforande Mao som ligger balsamerad nagra hundra meter darifran.  Varfor har inte vi en balsamerad statsminister och ett portratt pa densamme i gamla staden for? 

For att fira att vi hade sett den forbjudna staden sa bestamde vi oss for att ata den beromda Pekingankan. Sagt och gjort kladde vi i oss vara finaste klader och gjorde frisyrer innan vi gick till en restaurang som enligt guideboken skulle vara riktigt bra men kanske inte passa planboken lika bra. Vi hade dock bestamt oss och klev saledes  in pa resaturangen och blev visade till ett bord. Nar vi hade satt oss borjade vi bli lite osakra eftersom det bara var vi och ett sallskap till i lokalen och den var ungefar lika gemytlig som Billingehov (skovdes ishall) men vi hade bestamt oss.  Efter en stund fick vi in nagra bitar kott som troligtvis var anka akompnajerat av de tillhorande pannkakorna serverat pa plasttallrikar. Det var gott men det kandes som att det saknades lite gronsaker och framforallt lite gemytlighet.. Vi betalade 250 riksdaler for detta och kande oss inte helt tillfreds med resultatet. Nar vi gick ut genom dorren tog vi en snabb titt till vanster och konstaterade att vi hade atit pa snabbmatshaket och inte pa den riktiga restaurangen dar till och med ordforande Mao har dinerat. Pekingankan fick darfor smakas pa tva ganger. Gang nummer tva var det dubbelt sa gott, dubbelt sa gemytligt och som sig bor dubbelt sa dyrt. Drygt. Herman gav ankan, som som vi fick numrerad, 4 kinapinnar av fem men Pernilla vill bara stracka sig till en svag trea. 

Vi har ocksa besokt en lite mer nutida sevardhet namligen de olympiska arenorna Fagelboet och Vattenkuben. Fagelboet var en haftig byggnad som dock inte var lika stor som vi trodde. Vi gick upp langts upp pa laktaren och upptackte att man sag bra darifran. Nar vi var dar hade man nere pa planen gjort ett stort snolandskap dar kineserna kastade snoboll, akte skridskor och snurrade runt varandra i gummiringar. Vi var ocksa inne i vattenkuben dar vi tyvarr inte fick bada i tavlingsbassangen. Det coolaste var dock aventyrsbadet (som vi inte heller badade i pga en kombination av snalhet och tidsbrist) som hade en nara-doden-upplevelse-rutschbana dar man efter ett fritt fall vande riktning och istallet akte uppat med fotterna forst i en rasande fart.

Under dagen har vi varit i Tempel of Heaven park vilket var en riktigt fulltraff for var klicheeartade syn pa detta land. Det ar en valdigt fin park som domineras av enar och tempel men det bestaende minnet darifran ar anda alla som utovade Tai Chi, pensionarer som trixade med en konstig fjaderboll och alla andra kineser som var valdigt aktiva pa alla satt och vis. Pa vagen dit sag vi dessutom nagra som spelade pingis.

Imorgon ska vi ta taget mot Xian for att se soldaterna som enligt uppgift ska finnas dar.

Roda halsningar fran Herman och Pernilla